Norrängen:

Norrängen:
Huset på Norrängen uppfördes 1920 av Oscar Brodén och har bebotts av bland annat den kända sångerskan Thory Bernhards.
När Norrängen byggdes kunde den stilmässigt hänföras till nationalromantiken och uppvisar släktskap med andra villor i Broddbo stationssamhälle som uppfördes under samma tid. Under denna tid var fasaden klädd med fasspontpanel och målad med ljus oljefärg. De höga fönsterna var vitmålade medans taket var klätt med de väldigt ovanliga trekupiga tegelpannorna. På södra långsidan fanns huvudingången som framför sig hade en balkongförsedd veranda med snidade pelare och lövsågerier.
1947 skedde en stor modernisering eftersom exteriör förändrades. Med hjälp av spritputs reveterades fasaderna och fönsterna målades om i mörk färg. Verandan med sina snidade pelare och lövsågerier ersattes med betongpelare och en mer kolonnförsedd veranda. Verandan som fanns på det övre planet fick räcken av smitt järn. De trekupiga tegelpannorna på det södra fallet har vid senare omläggning bytts mot glaserade tegelpannor. Taket på det norra fallet blev ersatt av trapetskorrugerad svart plåt. Moderniseringarna som skedde 1947 och senare har satt sin prägel på interiörera. Invändigt kvarstår fortfarande den ursprungliga planlösningen och till en del även den ursprungliga fasta inredningen.
I det nordvästra gavelrummet finns en intressant detalj som sattes in 1947. Detta är den järnhäll som finns inmurad i kupan över den öppna spisen. Hällen har en gjuten bild som föreställer S:t Görans kamp mot draken. Det finns en liknande gjuten bild i länsmuseets samling i Hedensberg (Tillberga sn.).som är donerad av Greve Hamilton. Dessa hällar var egentligen tänkta att tjäna som gavelhällar i järnugnar, en slags eldstadstyp som vanligast förekom i Skåne och Blekinge på 1600- till mitten av 1800-talets mitt. I Västmanland blev den dock aldrig lika populär. I Kulturens årsbok från 1963 (Lund 1964) kan man finna en liknande järnugn vars gavelhäll är liknande den i huset på Norrängen. Denna ugn är tillverkad i början av 1800-talet vid Huseby bruk i Småland.

Broddbo:

Byn Broddbo är en mycket intressant by ur historisk synvinkel och deras anor sträcker sig 6000år tillbaka i tiden. Vid den höga åsen som går genom samhället har tydligen stenålderfolk haft en rik och tacksam boplats. Åsen är en fortsättning på Badelundsåsen. Med stor sannorlikhet har det varit väldigt kraftiga och fiskrika sjöar på båda sidor om åsen. På den västra sidan om åsen fann Oscar Brodén stenyxor som sägs vara över 6000år gamla. Oscar Brodén själv fann även över 30 stycken trindyxor och en dyrgrip av Limhamnsflinta. Det kan tänkas att det finns fler eventuella fynd bevarade på bottnen av Rudtjänstmossen. På den västra sidan kan det även tänkas att förfäderna hade en mer livlig bebyggelse. Oscars samling fanns först på hans gård i Broddbo men på senare år flyttades den till Salaortens Fornminnesförening i Stureparken i Sala.
Själva samhället i Broddbo växte fram sedan järnvägen kom till. Innan järnvägens tillkomst i Broddbo livnärde sig byn nästan uteslutande på det gästgiveriet som var beläget i Broddbo by. Gästgiveriet kunde hålla uppemot 25 hästar och erbjöd mat och boende för förbipasserade som tog den stora vägen genom Broddbo samhälle mot Stockholm-Västerås-Falun. Till Falun fraktades mestadels salt, sill och brännvin. På vägen tillbaka från Falun tog man med sig malmprodukter och tjära. Men det var inte enbart företag och privatpersoner som passerade. Även posten hade sin transportsträcka genom Broddbo samhälle. Gästgiveriet lades dock ned och lantbrukarna började ägna sin tid åt skötsel på sina gårdar som förde med sig den odlingsutveckling som gett samhället dess nuvarande struktur. Broddbo By var under många år försedd med en lanthandel, skola, post och en aktiv kyrka. Numera kan du finna gårdsbutiker med unika föremål och by-borna arrangerar fortfarande evenemang, resor och tävlingar och firar högtider i bygdegården.

Share This